Storsjösegling

Östersunds Turistbyrå ska ha all heder av årets katalog med sitt vackra omslag. Få landskap är väl så nationalromantiskt svenska som Jämtland? Men vad gör man när Frösön, Storsjön, Åreskutan, odjur och Peterson-Berger inte riktigt räcker till? Jo, man pryder katalogomslaget med en Farrier 25-trimaran på Storsjön. De turistansvariga har förstått vad som är pricken över i:et, vad som verkligen gör en svensk sommar, såväl ute i ytterskärgården som uppe i fjälltrakterna. Tack Eide Stjernefeldt som stod för båt och tips. Glad midsommar!


Nu utmanar vi Lago di Garda och Lago Maggiore.

Experience the Excitment

Hetaste rullen just nu: "Experience the Excitment".

Nu är den äntligen klar; vår DVD om Corsair Sprint 750. 7 minuters segling ombord på två Corsair Sprint, och även en del scener med Corsair 31 och Corsair 24. Om inte denna rulle väcker trimaranbegäret, då är det något allvarligt fel.

Jag är på gång att lägga ut den på nätet så fort som möjligt. Kopiera gärna och sprid den! Det är ingen risk att amerikanska regeringens springpojke Thomas Bodström skickar polisen efter dig.

Kvällsegling Lidingö - Öregrund

Krogen hann stänga innan vi kom i mål. Foto ©: ???

I fredags kväll fick jag nöjet att segla ombord på en SeaCart 30-trimaran "Vinden" i Roslagen Sea Race. Det är en kappsegling på cirka 100 sjömil, genom Stockholms vackra Skärgård upp till Arholma och sedan ut på havet och med mål i Öregrund. Vi startade en timme efter kölbåtarna, men var i kapp den sista någonstans vid Rådmansö. Sedan var det bara vi och våra själsfränder ombord på "Havet" och ett antal ettriga F-18-kattor som jagade fart, tryck, vind och vinklar i racet upp mot Öregrund. När åtta och en halv timme hade gått kom stiltjen, och vi var cirka 5 sjömil från mål. Banrekordet slog vi, men inte på tio timmar som var ambitionen.
Vi slapp stå i dubbla trapetser och vi slapp våtdräkterna, plant och torrt och fort, verkligen en helt annan komfort än på alla F-18 som tränade inför Archipelago Raid.

Dry-out

Notera cambervinkeln!

Var bara tvungen att lägga in denna bild på Milonga som är en Farrier F-9 R, numera med hemmahamn i Bålsta. Med tanke på Mälarens obefintliga ebb och flod så lär det dröja ett tag till nästa dry-out, även om Daniel och Anna har planer på långsegling redan till sommaren. De köpte båten utan att någonsin ha provat någon typ av flerskrov, men båten verkar ha överträffat deras förväntningar rejält! Det är alltid lika kul att ta del av entusiasmen hos de seglare som provat en Farrier för första gången! http://www.darpe.com

Lidingö Runt

Äntligen har säsongen kommit igång. Fyra Corsair var anmälda till Lidingö Runt. För Harald Versteeghs del var det premiär i en helt ny båt. 31 XTR. Det har inte varit alldeles friktionsfritt att få alla detaljer i den svenskbyggda riggen att fungera ihop med båten; det behövdes några kvällar ute på vattnet för att testa och fundera. Men redan i den första vändan från Wasavarvet upp till Lidingöbron kände vi vilken power det är i båten. I den lätta vinden kom hon snabbt upp över 14 knop. Det bådade gott för Lidingö Runt, som blev betydligt blåsigare än vad som vore idealiskt för en helt ny båt med besättning som inte hunnit träna många timmar. Hon startade med ett rev, mest för att inte riskera invertering av masten, egentligen hade besättningen velat ha två rev för att slippa lufta storen alltför ofta. Men det gick jättebra ändå, Harald och 31-teamet var först i flerskrovsstarten att sätta upp gennakern. En häftig rosa ballong som sätter ordentlig färg mot himlen. Fyra på beräknad tid, slagna av trean med 1 (en) sekund!. Snyggt seglat!


Vilken altitud var det som målet låg på? Foto: Ralf Sass.

Själva seglade vi förra årets mässbåt, en 28 R. Efter en något trög inledning så lossnade det ordentligt under gennakergången ner mot Duvholmen och sedan fortsatte vi av bara farten att öka på kryssen tillbaks norr om ön. Vi hade ett tag häng på Dragonflyen Vilda som tog in ett rev och sedan hittade skruven igen. Tyvärr för deras del så fick de problem med seglet och fick bryta. I övrigt så kändes det som vi seglade ifrån det mesta, men vi märkte akteröver att flerskrovsfältet tunnade ur i takt med haverierna. Tvåa på beräknad tid, efter en M 20, var vi nöjda med. Ännu nöjdare var vi när vi kunde konstatera att ingen Corsair hade minsta problem med materialet; inga haverier, inga trasiga detaljer, inte ett schackel var krokigt efter ett av de hårdaste Lidingö Runt på åratal. Det gällde också Johan Lidéns 28 – Serenity – de bröt eftersom de hade glömt att låsa lattorna i storen och inte tyckte att det var värt att riskera följdskador i seglet.

Den fjärde Corsairbåten, Rolf Karlssons F-27, kom tyvärr inte till start. Synd eftersom det var närmast idealväder för den båten.
-----
Dagen efter Lidingö Runt var det provsegling av flerskovsbåtar i SCTS regi. Mats Leander, undertecknad och Janne Palmqvist demoseglade våra båtar med nyfikna och intresserade seglare. Det är alltid lika kul att notera vilken inverkan 12-13 knop har på humöret! Egentligen skulle vi varit betydligt fler båtar, men Lidingö Runt hade tagit sin tribut denna gång.

En massa flerskrovsbåtar är perfekta i teorin, skillnaden med Corsair och Farrier är de fungerar i verkligheten också.

Mässa på gång

Tanken med en blogg är nog att man ska skriva inläggen lite oftare. Som tur är så tillhör väl denna blogg inte en av de mer lästa på Internet, så kanske uppehållet är ursäktat? Generellt så vore det roligt med "feedback" i form av kommentarer. Fast det är klart, så länge innehållet inte är kontroversiellt så kanske ingen bryr sig? Att alla borde segla trimaran är kanske så självklart att inte ens den mest inbitne blygubbe har något att anföra emot?
Den gångna månaden har gått åt till att införskaffa en bil med stark motor och dragkrok, att lasta ur containers med skrovdelar i kylan i Göterborgs hamn, att hålla ordning på att segel och rigg blir klara till mässan (håll tummarna) och att leta lämplig ny lokal för verksamheten. Nu ska båten fraktas och skruvas ihop och putsas och köras in på mässan. Trycksaker ska fixas, montern ska planeras, hjälpredor ska rekryteras och fakturor ska betalas. Det är ungefär tillvaron i ett nötskal för en båtimportör under vinterns mörka dagar. Drivkraften är vetskapen om att snön och isen än en gång kommer att tina bort och att fjärdarna åter kommer att ligga öppna för att låta sig klyvas av Corsairers centerbord och roder. Don Wigstons fina bilder på Sprinten grejade seglingssuget på en gång. Och 31:an med sin XTR-rigg kommer också att bli något alldeles extra.

Jag tror och hoppas att det blir en jättefin seglingssommar med bland annat Corsair 2006 Baltic Raid på programmet.

Jul vid Medelhavet

Med dagens post kom Medelhavsseglarnas tidskrift Odyssé. Det är inte så att jag prenumererar på den, utan jag hade blivit ombedd att skriva några rader i den om långsegling med trimaran, och av den anledningen fick jag ett friex. Detta är ett temanummer som handlar om långfärdsbåten, hur den skall vara beskaffad, vilken utrustning som krävs och allt som hör därtill.

Naturligtvis valde jag att skriva om den segling ner till Medelhavet som jag gjorde sommaren 1998 med en Corsair F-27. Artikeln blev nedkortad, men förhoppningsvis kom budskapet fram: det är mycket enklare, säkrare, roligare och bekvämare att segla långt med trimaran än att stånga sig fram med en blyfraktare. Med en F-27 är det bara att hissa seglen och köra. När det går plant och snabbt och mjukt i sjön upplevs seglingen på ett helt annat sätt än ombord på det gungande smala lutande våta tunga flytetyg som i de flestas ögon är en "normal" båt. Om de bara visste...

Eftersom jag mest seglade singlehanded och inte hade någon autopilot, så undvek jag nattsegling. Dagsetapperna blev ofta 80-90 sjömil och nästan jämt kunde jag avnjuta middagen på någon bättre restaurant medan kölbåtarna som jag gjort sällskap med på morgonen fortfarande hade halva natten kvar att kryssa.

Bland många fina minnen på resan: Segling bland sälarna innanför de Ostfrisiska öarna, att somna in och bli "dried-out" vid ebb, att gå upp "Canal Lateral a la Garonne", att beacha vid Espalmador, att gå in i lagunen vid Formentera. Försök med någon av de aktiviteterna med en kölbåt!

Julen det året tillbringades i San Antonio, Ibiza, där ett antal seglare övervintrade och utbytte skepparhistorier. Med viss nostalgi tänker jag tillbaks på San Antonios Yachtklubb och dess jättetrevliga personal.

På Ibiza gick julklappsutdelningen annorlunda till; alla traktens barn samlas finklädda med sina föräldrar på torget i väntan på att tomten ska komma och dela ut julklappar. Så småningom dyker han upp och en flera timmar lång procedur, där även de vise männen är inblandade, tar sin början. Annorlunda är också att julklappsutdelningen i Spanien äger rum på trettondagsafton.

Här är det dock som vanligt, julklappar på julafton. En ny Corsair 36 står högst på önskelistan.

God Jul!

Snart är det midsommar

Corsair Marine har en intern e-mail-grupp där alla handlare kan posta inlägg. Senaste veckorna har det varit stor aktivitet. Det är erfarenheterna från den nya Corsair 750 Sprint som debatteras. Alla som provat båten lovordar den, men det finns alltid synpunkter på detaljlösningar, och de går ofta stick i stäv med varandra. Det gäller de låsbara förvaringsutrymmena, några tycker de är för små, andra tycker att de är perfekta. Någon vill flytta ett tvärskott under sittbrunnen en bit akteröver för att få plats med större kylbox o s v. Corsair tar till sig allting och lyssnar på handlare och kunder och överväger konstant förbättringar. Eventuella ändringar skall dock gå att genomföra på samtliga båtar, för att entypstanken inte ska äventyras. En grupp har nu utsetts som ska spika reglerna; bland annat när det gäller vilka segel som ska tillåtas finns en hel del åsikter, beroende på om man har cruising- eller racingperspektivet.

I detta läge inser man vilken förmån det är att få arbeta med ett seriöst företag som tar ansvar för sina produkter också ett, två och tio år efter byggnationen och som har kapacitetet att leva upp till sina löften. Sedan augusti så har 26 Sprint byggts till kunder över hela världen, senaste båten gick till Thailand. Jämför den volymen med alla andra trimaranbyggare!

Sprinten borde passa perfekt i Stockholm och Göteborg, där många mest seglar i skärgården och vill kunna kombinera semestersegling med seriös kappsegling. Två personer bor utmärkt i båten och den gigantiska sittbrunnen är som gjord för att duka upp ett långbord på midsommar. Själv tänkte jag ligga ute vid Gillöga då.

Corsair 36

Så här års är det tråkigt lugnt på flerskrovsfronten. SCTS hemsida uppdaterades idag, det var väl det tydligaste tecknet på att det trots allt händer en del i kulisserna. Under 2005 slogs nytt rekord ifråga om antalet deltagare i SCTS-mästerskapet och till nästa år blir det förhoppningsvis ett nytt rekord. Trimaranin är här för att stanna och det kommer att bli ett sug efter båtar får man hoppas.

En 31:a är på gång och nu är riggdesignen klar. Träffade Torbjörn (Linderson på Marström) igår och vi spikade "specen". Den får aningen mer segel än original Corsair. Det känns bra. Det gäller bara att få hit båten också. Transporterna är ett bökigt kapitel och jag ringde till Werner i Tyskland för att diskutera olika alternativ men vi började snart prata 36:a istället. Han berättade att han just kommit hem från en vecka i Italien i den båten. Han har under sommaren seglat mer än tusen sjömil med den och han har inte nog med lovord. I lättvind går den fantastiskt med screacher och stor och i friskare vindar flyger den fram. Komforten och bekvämligheten prisas av alla som testat båten säger han. Två stycken är sålda i Italien.

Jag frågade lite om uthyrning och han berättade att den 31:a som tyskarna på prov började hyra ut i början av sommaren har varit konstant uppbokad. Utan någon marknadsföring alls! Werner menade på att det är omöjligt att misslyckas med uthyrning av Corsair och ett enkelt sätt att finansiera sitt båtköp. Jag tror att han har rätt i det, även jag har fått en hel del mejl med förfrågningar om uthyrning. Jag samarbetar gärna med den köpare som funderar i de banorna.