Gilles Serré, den franska Corsairhandlaren, bor numera i Nya Kaledonien där han börjat sin verksamhet på nytt. Helt nyligen vann han en havskappsegling från Noumea till Port Vila på Vanuatu, en sträcks på 327 sjömil fågelvägen. Det var kryss och mellan 10 och 14 m/sek och båten var en Corsair 28. Det var säkert tufft men inte så fruktansvärt kallt och blött som Mumm Stelton Cup i söndags. Av 250 anmälda kom bara c:a 50 båtar till start och bara 31 fullföljde. Anledningen var de hårda vindarna; DMI och SMHI hade tyvärr rätt denna gång. Det blåste mellan 17 och 21 m/sek och betydligt mer i byarna. Hur som helst, av de fyra startande flerskrovsbåtarna så fullföljde allihop, vilket fick danska Bådnyt att sätta följande rubrik på evenemanget:
"Flerskrogsbådene klarede den hårde vind bedst - 4 gennemførte i deres løb".
Man vill gärna tro att det är ett genombrott; riktigt så är det väl inte men det måste ändå få en och annan blygubbe att fundera. Medan vi visserligen hade det blött, så hade vi ju i alla fall en stor plattform att röra oss på vilket känns betydligt säkrare än att hänga med armarna i mantågen på kölbåtarna som kanade sidledes med seglen i vattnet och kölen i luften. Dessutom gick vi snabbare på alla bogar, trots att vi endast körde med två rev i storen och inget mer, även om en stormfock hade varit önskvärd. Det som imponerar mest är Corsairernas förmåga att kryssa med väldigt liten segelyta uppe, något jag konstaterade redan med min första F-27. Denna gång seglade jag i likhet med två av de övriga deltagarna en Corsair Sprint 750 som väl är den mist lämpade av alla Corsairer att segla en regatta som denna. Tänk om vi istället seglat en Corsair 31 med riktiga stormsegel inklusive en minigennaker på kanske 15 kvadrat, samt haft visir och headset för kommunikationen ombord! Vi hade satt världrekord! Nu handlade det för vår del mest om att ta oss runt banan, men vi kom ändå tvåa. Vann gjorde Christel Nyqvist med sin 750 Sprint Maran. Stort Grattis till henne! Peter Westerdahl kom fyra med sin Sprint och trea blev den enda dansken med sin Dragonfly 35.
En regatta som denna tror jag bara att man får uppleva en gång. Åtminstone om man inte bor i Danmark, där allt galet går för sig. Härligt befriande med en mentalitet helt på tvärs med alla svenska förbud och välmenande skyddsåtgärder från myndigheternas sida; en förmyndarinställning som smittat av sig på alla svenska verksamheter inklusive kappseglingsarrangörer.
Besättningen ombord förutom blogmaster var Anders Tollstén och Niklas Lundberg som också tog bilden. Stort tack till dem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar