Det här är Frasse, en några år gammal hankatt av rasen British Shorthair. Han har fullständigt kapitulerat. Från att inledningsvis ha varit aningen skeptisk till att tillbringa hela semestrar ombord på en segelbåt blir han numera lätt orolig och får abstinens om perioderna i lägenheten blir för långa. Han uppskattar särskilt att det inte lutar och att han har cirka 30 kvadratmeter däck och nät att vandra runt på. Favoritplatsen är annars Corsairens ombonade förpik.
(Husse och matte är Johan och Linda Lidén.)
Som Ian Farrier uttrycker det: "All Farrier designs are safe family orientated cruisers - they just happen to be fast."
Frasse värdesätter materialvalet i dynorna som lever upp till hans högt ställda krav.
Som omväxling kommer en crusingbild. Den här fick jag av Johan och Linda Lidén som med sin 28 CC semesterseglade ner till Blekinge i somras. I hemmahamnen på Gålö behöver de inte fälla ihop båten och inte heller i naturhamnar, men det är bra att det går, vid de tillfällen man tvingas ligga mellan Y-bommar. Ungefär två - tre minuter tar det att fälla ihop båten, och man kan göra det under motorgång, även när det går sjö!
"Oj, vilken fin båt ni har skaffat! " Ska vi gissa att det är Lindas föräldrar i sittbrunn och på akterdäck?
Att båtar sjunker på vattnet visste vi, men på land också! Tack till Martin Schöön som hittade bilden ute på nätet. (Vi avser alltså inte det nät som är spänt mellan skroven, utan det andra stora.)
Besättningen har några några timmars skottning framför sig.
"Kålö höstkapp" arrangerat av Trälhavets Båtklubb är förmodligen den absoluta motsatsen till Centomiglia på Gardasjön ifråga om prestige. Det här är svensk breddkappsegling, bedriven som folksport. Inga sponsorer, ingen mediabevakning, inga höjdare som ska hålla tal, inga cocktailpartyn, inga fester, inga skönhetstävlingar, ingen stor organisation och slutligen ingen anmälningsavgift. After sail består av grill på bryggan och burköl. Nightlife är bastu. I rättvisans namn seglas också efter handikapp; att scratchvis bunta ihop en massa olika båtar vore naturligtvis helt oförenligt med svensk jämlikhet och tradition. Här är det LYS som gäller! Corsair 31:an hade 1,84. Jaktstart i blandat fält, kölbåtar och flerskrov. Banan gick från Österskär till Kålö på lördagen och åt andra hållet på söndagen. På söndagen var vi först i mål av samtliga båtar, i lättvind och mestadels kryss! Gissa om vi var nöjda både med båt och resultat? Fantastiskt väder hade vi också. Tack till Markus och Johan (seglingsledningen) i TBK!
Honnörsbryggan på Kålö, det ringa djupet hindrar kölbåtar från att otillbörligen lägga beslag på platsen.
Hade tänkt skriva något inlägg om Corsair och perfekta långfärdsbåtar. Det blev inte så denna gång. I jakt på material så hittade jag något helt annat, som i alla fall är trimaranrelaterat. Varför åker vi inte alla till Italien och kappseglar stället? Här har ni något att lära; alla präktiga svenska båtklubbar. Klicka här så får du hela storyn och alla bilder. Ragazze molto belle! E trimarans piacevoli anche, naturalmente.
Mr SeaCart, Calle Hennix, kom tvåa i flerskrovsklassen i Centomiglia 2006. Foto: Arne K. Larssen.
Vad gör man när inspirationen tryter? Jo man går ut på nätet och letar efter något tänkvärt. Läser förstrött Scuttlebutt newsletter från 8:e juni när jag hittar "brev till redaktionen". Författaren är ingen mindre än Andrew Hurst, redaktör för Seahorse, en av världens mest ansedda yacht-tidskrifter, så det är klart att hans ord har en mycket stor tyngd. Bättre reklam för Farrier-båtar kan man inte få. Det är bara att hoppas att alla begrundar hans ord och tar dem till sig. Läs gärna texten två gånger om du fortfarande fraktar bly!
"Well done to those sticking up for the lead-frees. In particular I have to say that Ian Farrier is a genius. Period. We are on our second Farrier design, a Corsair F31R, and it is even more fun than the first. We can race at over 25 kt, trail at over 60 kt, behind a regular 'European' car, and have had huge fun with family, children and dogs, cruising in places where my marginal navigation skills (heh I'm a racing sailor) really should not allow us to play (until you have experienced cruising with a yacht that can run up the beach you have missed out).
And last summer a hopelessly-planned rush back to work saw two adults and two young children beating against 25 kt of wind and more than 4 kt of tide out through the Alderney Race. Try that in a monohull... naah forget it. And yes, we were back in the UK for dinner (ditto). As I said, Ian Farrier is a genius."
Kunde inte sagt det bättre själv.
Alderney Race (på franska Raz Blanchard) är ökänt och fruktat för sina brutala tidvattensströmmar (eddies). Vattnet som ligger mellan franska kusten och kanalön Alderney är förbjudet att navigera för nöjesbåtar vid vindstyrkor över 4 Beaufort. Detta p g a den extremt krabba sjön och de kraftiga strömmarna. Alderney Race är ingen lek. Andrew Hurst seglar i vindstyrka 25 knots, vilket motsvarar 6 Beaufort.http://www.sailingscuttlebutt.com
http://www.seahorsemagazine.com
Man behöver inte ta sig till Alderney för att testa gränserna med en Corsair 31. Bilden tagen utanför Möja av Mats Johansson.
