Corsair 31 - en odödlig klassiker

Jag har fortfarande kvar den, broschyren på F-31 som kom med post från OSTAC i Australien. Sällan har något objekt varit så hett eftertraktat och sällan har en broschyr granskats så grundligt. Det här var 1992 eller -93 och en F-31 var för mig den ultimata båten. Dragonflyen hade jag seglat ett par säsonger, tillräckligt länge för att börja förstå hur en trimaran skulle vara beskaffad och en F-27 hade blivit drömbåten tills Farrier i sitt nyhetsblad Trailertri meddelade att F-9 nu serietillverkades som F-31 av OSTAC. Det var precis den båt som jag ville ha, större och snabbare än F-27 och mer lämplig att korsa oceaner med. Om F-27 är segelbåtarnas iPhone så är 31:an iPaden. Samma geniala grundtänk men i ett större format. 

F 31 var framgånsgrik på kappseglingsbanorna redan från start

Det kom dock att dröja ända tills 2005 innan jag fick bekanta mig närmare med F-31, nu tillverkades den av Corsair i Chula Vista och anlände till Hisingen i två containrar, mitt i vintern.  (Dessutom hade den döpts om till Corsair 31, på begäran av Ian Farrier). Med hjälp av några "gubbar" som speditören hyrde ut så lyckades vi nödtorftigt montera sidoskroven så pass att ekipaget gick att traila till Marström där masten lyftes upp på däck för vidare transport till Stockholm. Här hjälpte några SCTS-vänner till att montera skroven ordentligt och sedan togs båten till "Allt för Sjön" som slutade med att Harald V som året dessförinnan köpt en Corsair 28 bestämde sig för att byta båt. Vi sjösatte på Vikingarnas och försökte få ordning på alla tampar innan vi kom iväg i den labra brisen. Vilken kick; utan knappt någon vind gjorde vi 14-15 knop bidevind! Båten gick som ett spjut med sin lätt förhöjda mast.  Sedan följde Lidingö Runt och ett antal kappseglingar det och de följande åren. LYS-talet var 1,82 och högre än för SeaOn 96 men hon slog dem och vann det mesta. Som någon sa efter en skärgårdssegling med jaktstart: "När vi ser den rosa gennakern akteröver, då vet vi att det är kört!" Haralds 31 (som aldrig har fått ett namn) imponerade verkligen stort. Lättvind, hårdvind, undanvind, kryss; 31:an är otroligt allround. När Harald tröttnade på att bara segla om alla, så kom Jena in i bilden. Jena är en av 15 byggda Corsair 31 one-d. One-d har en meter kortare mast än Haralds 31 men är utan aktre ruff lite lättare och med ett djupare centerbord och roder, ursprungligen såld till en italienare som vann Korsika Runt med båten, men som senare fick ekonomiska problem och behövde sälja. Jag tipsade om båten och en vacker dag hade Jonas S och Göran W köpt den och trailat till Stockholm. Man kan lugnt säga att de har tagit vid efter Harald. Tre år av segrar och andraplatser på nästan varje kappsegling och nu är dessutom konkurrensen högre än den var för några år sedan inte minst tack vare Märta, en F-27 seglad av Jonas Davidson Vitell.

Jena, Corsair 31 1-d

Chefredaktören för Seahorse Magazine har en F-31:a och konstaterade helt kort i en krönika att "The guy (Ian Farrier) is a genius. Period." Norths lokale segelmakare från San Diego som var med under Korsika Runt, uttryckte vid något tillfälle att 31:an var den bästa båt han någonsin hade seglat och det ska ses mot bakgrund av att hans jobb är att segla minst 100 dagar om året, ofta på 60-fots trimaraner.

Många 31:or har seglat över Stilla Havet och Atlanten och för två år sedan så blev 31:an historisk när Børge Ousland och Torleif Torleifsson blev först i världen att segla runt Arktis under en och samma säsong med avslutande hemsegling från Grönland i oktober/november.

För några dagar sedan så meddelade varvet att 31:an går ur produktion för att istället ersättas av den nya Cruze 970. 303 båtar hann byggas, varav den sista levererades till Sverige i somras.  Den är således historisk men i gott sällskap med de övriga 13 som vi vet finns i Sverige och som flertalet seglas av vanliga familjer som i 31:an har funnit den perfekta cruisingbåten.

Att en så fantastisk båt som 31:an bara byggts i 303 exemplar på 21 år kan ju förefalla konstigt, men det är ett faktum att trimaraner säljer i mindre volymer än kölbåtar, helt enkelt därför att gemene man köper båt slentrianmässigt och utan tanke, kunskap och insikt och dessutom inte vill "sticka ut". 

De som har upptäckt 31:an kan nu utöver alla goda egenskaper och tillhörigheten i en exklusiv klubb nu glädja sig åt att båten är historisk och en framtida ikon. Till er: vårda den ömt!

God Jul!