Vintersegling

Det är inte bara SeaCart som ägnar sig åt vintersegling. Nu ska också en katamaran av typen TRT 1200 seglas hem till Sverige före jul. Man kan följa seglatsen på livetracker.se Än så länge verkar båten inte ha lämnat hamnen på Isle of Wight. De ska vara hemma till jul har de sagt, hoppas att de får förliga vindar.

Epic voyage?

Läste en notis i SvD om en 65-årig svensk som byggt en katamaran och efter 14-15 månader kom fram till Trinidad, där han nu röjde på nattklubbarna i jakt på en kvinna.

Blev nyfiken och kollade lite på nätet. Jodå; 12 dagar efter avfärd från Stockholm så rände han på grund utanför Yarmouth, Norfolk, och med skador som han inte hade råd att åtgärda. Brittiska kustbevakningen klagade på att de inte hade möjligheter att stoppa hans vidare färd eftersom de ansåg att han saknade nödvändig kompetens och båten saknade dessutom den mest elementära utrustning, men de bogserade i alla fall iland honom. Detta var i augusti förra året, men han fick hjälp och lokal sponsring så att han kunde komma iväg efter åtta månader som skeppsvrak. Ortens ungar hade under tiden som sport att kasta sten på båten.

Direkt efter avfärd så la motorn av och då han inte hade vare sig köl eller centerbord så hade han inte så stort manöverutrymme. Han hamnade med helt sönderblåsta segel på kanarieön Gomera, där myndigheterna bötfällde honom eftersom han blockerade färjläget. Fort därifrån fullastad med öl till en närliggande hamn där han skulle reparera båten. Tyvärr missade han den ön och hamnade till slut utanför Trinidad, där åter lokala myndigheter fick komma till undsättning för att han inte skulle driva mot Mexico.

Han kom någotsånär rätt; hans mål var Karibien någonstans "för det såg så fint ut på vykort".
Väl i Trinidad så trivs han tydligen som fisken i vattnet och härjar som sagt vilt på nattklubbarna. Fast med tanke på hur utfattig han tidigare under resan sagt sig vara så undrar man hur det går ihop?

Precis en sådan äventyrare som i folks ögon gestaltar bilden av en flerskrovsseglare.

Men då finns det motpoler: SeaCart-gänget arrangerar "Round Gotland Midwinter Challenge". Det handlar om att mitt i vintern sätta rekord runt Gotland i en 30-fots trimaran. Här har deltagarna björnkoll och all elektronik, inklusive personliga EPIRB. Bara tanken på att inte varje sekund segla optimalt är säkert frustrerande. Naturligtvis är det inte helt ofarligt; att i hårt väder ramla överbord mitt i natten är nog inte något som man längtar efter. Om det blir kallt så kan nedisning bli ett stort bekymmer.

Denna sortens äventyr fulländar också bilden av flerskovssegling, fast nu som avancerat, extremt, farligt, macho, äventyrligt etcetera.

Det är ungefär lika långt mellan ett lådbilsrace och en F1-tävling som mellan katamarankillen och RGMC. Flerskrovssegling är verkligen mångfacetterat.

Jag håller mig till Corsairer och ser fram emot sommaren.

Klicka här så kommer en videosnutt från en Corsair 28 CC som jag hittade på Google

Rationella val?

Som marknadsanalytiker kan man slita sitt hår i förtvivlan över att inte finna orsakerna till att endast ungefär en procent av försäljningen av segelbåtar med övernattningsmöjligheter är trimaraner. Detta gäller i Sverige, trots att flerskrovsbåtar är ovanligt lämpliga för våra förhållanden. På andra marknader kan det se annorlunda ut, men fortfarande dominerar enskrovsbåtarna. Beteendevetarna är förmodligen de som har bäst modeller för att forska i orsakerna, även om också deras verktyg är trubbiga. Beteendevetarna har i alla fall visat att människor absolut inte är rationella. Den vetenskap som i sina förklaringsmodeller mest utgår från att människor gör rationella val är nationalekonomerna, med begrepp som economic man.
Låt oss för ett ögonblick utgå från att valet av segelbåt är rationellt grundat. Med tanke på de containerliknande baljorna som dominerar marknaden skulle man då kunna dra slutsatsen att majoritetens kravspec ser ut så här:

1. Det är viktigt att jag kan komma iland på så få ställen som möjligt, det räcker strängt taget med de större marinorna.

2. Ifall jag går på grund så vill jag ha så stora skador på båten som möjligt.

3. Det är av stor vikt att båten sjunker så fort som möjligt, ifall jag skulle punktera skrovet eller vid en allvarlig grundstötning.

4. Under segling är det viktigt att det är så obekvämt som möjligt. Att sova i lovartskojerna ska vara omöjligt. Matlagning ska vara ett konststycke och om man inte är fastkrokad med sele i lovart så ska det vara stor chans att ramla ut under mantåget i lä. Framförallt är det viktigt att barnen lätt ramlar överbord.

5. Det är viktigt att båten seglar långsamt i grunden. Detta möjliggör för mig att betala en hög kostnad för marginellt bättre prestanda. Marginalkostnaden för prestanda ska vara så hög som möjligt.

6. På halvvind och slör är det viktigt att båten är svårseglad och broachar lätt. Utan besättning på rejlen så ska den knappt gå att segla i frisk vind.

7. Med spinnaker på läns i frisk vind så ska båten vagga och gärna tippa åt lovart, så att riggen ryker och helst att några besättningsmän ramlar i vattnet.

8. Det är viktigt att båten är fylld med så mycket ädla träslag och regnskog som möjligt, för att bidra till avverkningen på ett konstruktivt sätt.

9. På grund av allt ovanstående: En stor dieselmotor.

Corsair är bekvämast

För alla seglare som ännu inte upptäckt den nya publikationen "Allt om Segling" (utgiven av samma förlag som Båtnytt) så rekommenderas ett omgående besök hos Pressbyrån. I ett reportage signerat Gustav Morin sjungs trimaranernas lov. Corsair-båtarna beskrivs som de bekvämaste för cruising. Inte illa med tanke på att de – på kappseglingsbanan– också spöar båtar som beskrivs som "racers". Suveräna med andra ord.

Vi önskar tidningen, som uppenbart siktar in sig på Seglings läsare, Lycka Till.

Do'nt feed the Panda

Nu är det dags att ta tag i bloggen igen, har varit en aning inaktiv på sistone men nu ska det bli fart igen. En som varit flitigare på uppdatering är Daniel Darpe med sin Farrier F 9. (One-off-version av Corsair 31) Nu har han lagt ut en massa roliga filmsnuttar hur det är att segla med familj och jolle i 15 knop.

Klicka här så kommer du till Daniels blog

Nu tar vi upp kampen med You Tube!

När vi ändå är gränsöverskridande och inne på ämnet katamaraner så är det väl lika bra att ta steget fullt ut och kasta oss ut i A-kattans trapets. Häng med, äntligen höst!




Tack till Håkan Fröjdh som lät oss ta del av filmen.

En cat bland trimaranerna

OK, jag vet, det här är en trimaranblogg, men när kattorna är så pass coola som denna så slinker de igenom i alla fall! Detta är en Raider 302, från Tony Graingers ritbord. Båttypen har några år på nacken men är "still going strong". Den har mycket bra "record" från sitt ursprungsland Australien, både ifråga om prestanda och sjövärdighet. Åtminstone en båt finns i Storbrittanien där den vinner det mesta på kappseglingsbanan. Varför jag presenterar båten här kommer jag att avslöja så småningom.



Bilden är snodd från www. linderson.com (tack Torbjörn). Just detta ex är byggt i kolfiber och aningen hottare än "standard".

Speedsailing in slow motion

Gänget kring 60-fots trimaranen HiQ har hittat på en ny tävlingsform tänkt att attrahera publik: Speed Sailing. I lördags seglade deltagarna en 200 meters bana vid Nacka Strand vid inloppet till Stockholm och tiden klockades. I inbjudan utlovades sol och frisk vind, men vädergudarna hade andra idéer. Kul att få komma ut på sjön i alla fall.


Vinst i öppna klassen hägrar för Mirage och Noel Barkelius som ger järnet. Men inte ska väl motorn hänga så där under själva racet? Och det assymetriska lovartscenterbordet kanske bör plockas upp ytterligare någon decimeter, Vi noterar dock de snabba rynkorna i seglet! (Foto: Paul Sundvall.)

Maserati? Nej Maseratri.

Inspirationskällan är rätt OK den också.

Hittade en tysk sajt med bland annat trevliga Corsair-bilder. Det är ägaren till Corsair 31:an Maseratri som varit flitig med kameran och ambitiös i övrigt också.

Klicka här så kommer du till sajten www.maseratri.de.

Trimaran ur ett annat perspektiv

Det här är Frasse, en några år gammal hankatt av rasen British Shorthair. Han har fullständigt kapitulerat. Från att inledningsvis ha varit aningen skeptisk till att tillbringa hela semestrar ombord på en segelbåt blir han numera lätt orolig och får abstinens om perioderna i lägenheten blir för långa. Han uppskattar särskilt att det inte lutar och att han har cirka 30 kvadratmeter däck och nät att vandra runt på. Favoritplatsen är annars Corsairens ombonade förpik.
(Husse och matte är Johan och Linda Lidén.)

Som Ian Farrier uttrycker det: "All Farrier designs are safe family orientated cruisers - they just happen to be fast."


Frasse värdesätter materialvalet i dynorna som lever upp till hans högt ställda krav.

"De är ju så breda i hamnarna"

Som omväxling kommer en crusingbild. Den här fick jag av Johan och Linda Lidén som med sin 28 CC semesterseglade ner till Blekinge i somras. I hemmahamnen på Gålö behöver de inte fälla ihop båten och inte heller i naturhamnar, men det är bra att det går, vid de tillfällen man tvingas ligga mellan Y-bommar. Ungefär två - tre minuter tar det att fälla ihop båten, och man kan göra det under motorgång, även när det går sjö!


"Oj, vilken fin båt ni har skaffat! " Ska vi gissa att det är Lindas föräldrar i sittbrunn och på akterdäck?

Hur gick det här till då?

Att båtar sjunker på vattnet visste vi, men på land också! Tack till Martin Schöön som hittade bilden ute på nätet. (Vi avser alltså inte det nät som är spänt mellan skroven, utan det andra stora.)


Besättningen har några några timmars skottning framför sig.

Kappsegling på svenska

"Kålö höstkapp" arrangerat av Trälhavets Båtklubb är förmodligen den absoluta motsatsen till Centomiglia på Gardasjön ifråga om prestige. Det här är svensk breddkappsegling, bedriven som folksport. Inga sponsorer, ingen mediabevakning, inga höjdare som ska hålla tal, inga cocktailpartyn, inga fester, inga skönhetstävlingar, ingen stor organisation och slutligen ingen anmälningsavgift. After sail består av grill på bryggan och burköl. Nightlife är bastu. I rättvisans namn seglas också efter handikapp; att scratchvis bunta ihop en massa olika båtar vore naturligtvis helt oförenligt med svensk jämlikhet och tradition. Här är det LYS som gäller! Corsair 31:an hade 1,84. Jaktstart i blandat fält, kölbåtar och flerskrov. Banan gick från Österskär till Kålö på lördagen och åt andra hållet på söndagen. På söndagen var vi först i mål av samtliga båtar, i lättvind och mestadels kryss! Gissa om vi var nöjda både med båt och resultat? Fantastiskt väder hade vi också. Tack till Markus och Johan (seglingsledningen) i TBK!


Honnörsbryggan på Kålö, det ringa djupet hindrar kölbåtar från att otillbörligen lägga beslag på platsen.

Kappsegling på italienska

Hade tänkt skriva något inlägg om Corsair och perfekta långfärdsbåtar. Det blev inte så denna gång. I jakt på material så hittade jag något helt annat, som i alla fall är trimaranrelaterat. Varför åker vi inte alla till Italien och kappseglar stället? Här har ni något att lära; alla präktiga svenska båtklubbar. Klicka här så får du hela storyn och alla bilder. Ragazze molto belle! E trimarans piacevoli anche, naturalmente.


Mr SeaCart, Calle Hennix, kom tvåa i flerskrovsklassen i Centomiglia 2006. Foto: Arne K. Larssen.

The guy is a genius

Vad gör man när inspirationen tryter? Jo man går ut på nätet och letar efter något tänkvärt. Läser förstrött Scuttlebutt newsletter från 8:e juni när jag hittar "brev till redaktionen". Författaren är ingen mindre än Andrew Hurst, redaktör för Seahorse, en av världens mest ansedda yacht-tidskrifter, så det är klart att hans ord har en mycket stor tyngd. Bättre reklam för Farrier-båtar kan man inte få. Det är bara att hoppas att alla begrundar hans ord och tar dem till sig. Läs gärna texten två gånger om du fortfarande fraktar bly!

"Well done to those sticking up for the lead-frees. In particular I have to say that Ian Farrier is a genius. Period. We are on our second Farrier design, a Corsair F31R, and it is even more fun than the first. We can race at over 25 kt, trail at over 60 kt, behind a regular 'European' car, and have had huge fun with family, children and dogs, cruising in places where my marginal navigation skills (heh I'm a racing sailor) really should not allow us to play (until you have experienced cruising with a yacht that can run up the beach you have missed out).

And last summer a hopelessly-planned rush back to work saw two adults and two young children beating against 25 kt of wind and more than 4 kt of tide out through the Alderney Race. Try that in a monohull... naah forget it. And yes, we were back in the UK for dinner (ditto). As I said, Ian Farrier is a genius."

Kunde inte sagt det bättre själv.

Alderney Race (på franska Raz Blanchard) är ökänt och fruktat för sina brutala tidvattensströmmar (eddies). Vattnet som ligger mellan franska kusten och kanalön Alderney är förbjudet att navigera för nöjesbåtar vid vindstyrkor över 4 Beaufort. Detta p g a den extremt krabba sjön och de kraftiga strömmarna. Alderney Race är ingen lek. Andrew Hurst seglar i vindstyrka 25 knots, vilket motsvarar 6 Beaufort.

http://www.sailingscuttlebutt.com

http://www.seahorsemagazine.com




Man behöver inte ta sig till Alderney för att testa gränserna med en Corsair 31. Bilden tagen utanför Möja av Mats Johansson.